Vad är WCAG? Nivåer, versioner och vad som krävs

Förkortningen står för Web Content Accessibility Guidelines och riktlinjerna tas fram av W3C, organisationen bakom många av webbens standarder. WCAG används över hela världen och ligger också till grund för många av de krav på digital tillgänglighet som finns i Europa och Sverige.

Det kan låta tekniskt. Men i praktiken handlar mycket av WCAG om ganska vardagliga saker: att text går att läsa, att formulär går att förstå, att knappar går att hitta och använda och att ett gränssnitt fungerar även för den som exempelvis använder tangentbord eller skärmläsare.

Fyra principer för ett tillgängligt gränssnitt

WCAG bygger på fyra övergripande principer. Ett digitalt gränssnitt ska vara möjligt att uppfatta, hanterbart, begripligt och robust.

Möjligt att uppfatta

Information ska kunna uppfattas även om användaren inte ser, hör eller tar del av innehållet på samma sätt som du gör.

En bild som förmedlar viktig information kan exempelvis behöva en textbeskrivning. Text måste ha tillräcklig kontrast mot bakgrunden. En video kan behöva undertexter.

Poängen är inte att alla ska uppleva innehållet på exakt samma sätt, utan att informationen ska gå att ta del av på olika sätt.

Hanterbart

Det ska gå att använda gränssnittet.

Ett vanligt exempel är tangentbordsnavigation. Om du kan klicka på en knapp med musen men inte nå den med tangentbordet kan delar av tjänsten bli omöjliga att använda för vissa personer.

Det handlar också om sådant som tydlig fokusmarkering, rimliga klickytor och att användaren får tillräckligt med tid.

Begripligt

Det ska gå att förstå både informationen och hur gränssnittet fungerar.

Ett formulär är ett bra exempel. Om ett fält bara blir rött när något gått fel, utan att användaren får veta vad felet är eller hur det ska rättas, blir formuläret svårare att använda.

Tydliga etiketter, konsekvent navigation och begripliga felmeddelanden är därför också tillgänglighet.

Robust

Innehållet ska fungera med olika webbläsare, tekniker och hjälpmedel.

Det innebär bland annat att gränssnittet behöver byggas på ett sätt som gör att exempelvis en skärmläsare kan förstå vad som är en knapp, en rubrik, ett formulärfält eller en meny.

Bra HTML är med andra ord inte bara en teknisk kvalitetsfråga. Det påverkar också tillgängligheten.

Vad betyder WCAG A, AA och AAA?

WCAG:s kriterier är indelade i tre nivåer: A, AA och AAA.

Nivå A innehåller grundläggande krav. Om dessa inte uppfylls finns det ofta stora hinder för vissa användare.

Nivå AA innehåller ytterligare krav och är den nivå som oftast används som praktisk utgångspunkt för organisationer och regelverk.

Nivå AAA är den högsta nivån. Den innehåller ytterligare kriterier, men W3C rekommenderar inte att AAA generellt ställs som krav på hela webbplatser eftersom alla AAA-kriterier inte går att uppfylla för alla typer av innehåll.

För att säga att en sida uppfyller exempelvis nivå AA behöver den uppfylla kriterierna på både nivå A och AA.

Vad är skillnaden mellan WCAG 2.0, 2.1 och 2.2?

WCAG utvecklas över tid.

WCAG 2.0 publicerades 2008 och lade grunden för dagens riktlinjer.

WCAG 2.1 kom 2018 och lade bland annat till kriterier med större fokus på mobila gränssnitt, personer med nedsatt syn och personer med kognitiva och inlärningsrelaterade funktionsnedsättningar. Totalt tillkom 17 nya framgångskriterier.

WCAG 2.2 publicerades 2023 och lade till ytterligare nio kriterier. De handlar bland annat om tydligare fokus, dragfunktioner, storlek på klickytor och att minska behovet av att ange samma information flera gånger.

Versionerna är till stor del bakåtkompatibla. Uppfyller du WCAG 2.2 uppfyller du i praktiken också kriterierna från de tidigare versionerna, med ett särskilt undantag för det numera borttagna kriteriet 4.1.1 Parsing. W3C rekommenderar att man använder den senaste versionen.

Är WCAG ett lagkrav, och vilken version gäller?

Här blir det lite mer komplicerat.

WCAG är inte i sig svensk lag. I Sverige finns lagar, föreskrifter och europeiska standarder som ställer krav på digital tillgänglighet och som i sin tur bygger på eller hänvisar till WCAG.

För offentlig digital service är exempelvis den europeiska standarden EN 301 549 central. Den hänvisar för webbinnehåll i stor utsträckning till WCAG 2.1 på nivå AA, men innehåller också krav som går utöver WCAG.

Det är därför lite förenklat att säga att "lagen kräver WCAG".

Vilka krav som gäller beror på vilken verksamhet och vilken digital tjänst det handlar om.

Läs mer om tillgänglighetsdirektivet →

Om vi följer WCAG – är vår webbplats tillgänglig då?

Inte nödvändigtvis.

WCAG är mycket bra på att definiera konkreta problem som går att testa. Det gör riktlinjerna användbara både när man bygger och när man granskar digitala produkter.

Men WCAG kan inte avgöra om hela upplevelsen är bra.

En webbplats kan uppfylla WCAG och fortfarande ha en obegriplig navigation. En e-handel kan tekniskt vara möjlig att använda men göra vägen till köp onödigt komplicerad. Ett formulär kan uppfylla kriterierna men fortfarande ställa frågor på ett sätt som användaren har svårt att förstå.

WCAG är ett väldigt bra golv. Det är inte ett tak för hur bra ett gränssnitt kan vara.

Digital tillgänglighet handlar därför både om att uppfylla konkreta krav och om att faktiskt titta på gränssnittet ur användarens perspektiv.

Hur vet vi om vi följer WCAG?

Det finns automatiska verktyg som kan hitta många vanliga problem, till exempel felaktig HTML, saknade etiketter och vissa kontrastproblem.

Men ett automatiskt test kan inte avgöra allt.

En dator kan exempelvis kontrollera om en bild har en alt-text. Den kan ha betydligt svårare att avgöra om alt-texten faktiskt beskriver bilden på ett meningsfullt sätt.

Därför behöver en tillgänglighetsgranskning normalt kombinera automatiska kontroller med manuell granskning av både gränssnitt och kod.

Vill du börja själv finns det flera enkla saker du kan testa direkt:

Testa tillgängligheten själv – 7 kontroller utan verktyg →

Och vill du veta mer om hur vi granskar digitala gränssnitt:

Läs om vår tillgänglighetsgranskning →

WCAG i korthet

WCAG är en internationell standard för digital tillgänglighet.

Den bygger på fyra principer: innehåll ska vara möjligt att uppfatta, hanterbart, begripligt och robust.

Kraven delas in i nivåerna A, AA och AAA och den senaste versionen är WCAG 2.2.

Men att följa WCAG är inte samma sak som att automatiskt ha skapat ett bra och tillgängligt gränssnitt.

Det kräver fortfarande att någon använder det, tittar på det och frågar:

Fungerar det här faktiskt för människorna som ska använda det?