Omfattas vi av tillgänglighetsdirektivet?

Men lagen gäller inte alla digitala tjänster, och några av undantagen och övergångsreglerna är lätta att misstolka.

Lagen det handlar om

European Accessibility Act genomfördes i Sverige genom lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Den började gälla den 28 juni 2025.

Den ska inte blandas ihop med DOS-lagen, som gäller offentlig sektor. Den nya lagen omfattar i stället vissa uttryckligen angivna produkter och tjänster, många av dem på den privata marknaden.

Det är en viktig skillnad. Lagen säger inte att alla webbplatser och appar måste uppfylla samma krav. Först måste man avgöra om företaget tillhandahåller en produkt eller tjänst som faktiskt omfattas.

Vilka tjänster omfattas?

För de flesta företag är e-handel den relevanta kategorin. Säljer ni varor eller tjänster till konsumenter på distans, elektroniskt och i syfte att ingå ett konsumentavtal kan tjänsten omfattas.

Men lagen innehåller fler områden:

• elektroniska kommunikationstjänster, till exempel telefoni och vissa meddelandetjänster
• tjänster som ger åtkomst till tv och andra audiovisuella medietjänster
• vissa digitala delar av passagerartransporter, till exempel webbplatser, appar, biljettförsäljning och reseinformation
• banktjänster för konsumenter
• e-böcker
• e-handelstjänster

Det är alltså inte webbplatsen i sig som gör att lagen gäller. Det är tjänsten som tillhandahålls genom den.

Lagen omfattar även vissa produkter

På produktsidan finns bland annat datorer och operativsystem för konsumentbruk, betalterminaler, uttagsautomater, biljett- och incheckningsautomater, vissa andra självbetjäningsterminaler, terminalutrustning för elektronisk kommunikation och audiovisuella tjänster samt läsplattor.

Det här blir viktigt för företag som både har en digital tjänst och fysisk utrustning. En biljettautomat är till exempel en produkt i lagens mening. Webbplatsen där biljetten säljs kan samtidigt vara en tjänst. Reglerna och undantagen är inte identiska för de två.

Undantaget för mikroföretag gäller tjänster

Ett mikroföretag har färre än tio anställda och en årsomsättning eller årlig balansomslutning som inte överstiger två miljoner euro.

Om ett sådant företag tillhandahåller en tjänst behöver tjänsten inte uppfylla tillgänglighetskraven. Det är ett ganska långtgående undantag.

Men samma generella undantag finns inte för produkter. Ett mikroföretag som hanterar produkter får vissa lättnader kring dokumentation, men produkterna omfattas fortfarande av tillgänglighetskraven.

Det är därför värt att skilja på vad företaget säljer och hur det säljs. Ett litet företag kan vara undantaget för sin e-handelstjänst men samtidigt hantera en produkt som omfattas av lagen.

2030 är inte en allmän respit för webbplatser

Datumet 2030 dyker ofta upp när lagen diskuteras, men övergångsbestämmelserna är betydligt smalare än att alla befintliga digitala tjänster skulle ha fem extra år på sig.

En tjänsteleverantör får bland annat fortsätta använda produkter som redan användes lagligt när lagen trädde i kraft, längst till den 27 juni 2030. Äldre avtal får under vissa förutsättningar också löpa vidare till samma datum. Självbetjäningsterminaler som redan var i bruk kan användas längre.

Det innebär däremot inte att en vanlig e-handelssajt generellt får vänta till 2030. För tjänster som omfattas gäller lagen sedan den 28 juni 2025.

Det finns några särskilda undantag för äldre innehåll, exempelvis vissa dokument, förinspelade medier och arkiverat innehåll som publicerades före ikraftträdandet och inte därefter har ändrats. Men det är något annat än en generell övergångstid för webbplatsen.

PTS har redan börjat granska e-handeln

Det här är inte en lagstiftning som väntar på att börja användas.

Post- och telestyrelsen, PTS, började under hösten 2025 sin planerade tillsyn av e-handelstjänster. I mars 2026 hade myndigheten startat totalt 28 tillsynsärenden. Bland företagen finns bland andra H&M, Ikea, Coop, Systembolaget, Apotea, Åhléns, Boozt, Biltema, Stadium, Clas Ohlson, NetOnNet, Willys, Jula, Adlibris och Lyko. Tillsynen fortsätter under 2026.

I den första tillsynen valde PTS att granska delar av webbplatserna, bland annat startsidan, en produktsida och sökfunktionen. De tittar både på själva gränssnittets tillgänglighet och på informationen om hur tjänsten fungerar.

Det är alltså inte bara en fråga om att ha rätt policydokument liggande någonstans. Den digitala tjänsten ska faktiskt gå att använda.

Myndigheterna kan kräva att brister åtgärdas och förena förelägganden med vite. Lagen innehåller också möjlighet till sanktionsavgifter på mellan 10 000 och 10 miljoner kronor, beroende på överträdelsens allvar och omfattning.

Vilken myndighet som ansvarar beror på området. PTS ansvarar bland annat för e-handel, banktjänster, elektronisk kommunikation och marknadskontroll av produkterna. Mediemyndigheten ansvarar för tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster, Myndigheten för tillgängliga medier för e-böcker och Konsumentverket respektive Transportstyrelsen för olika delar av persontransporterna.

Men vad innebär kraven för en webbplats?

Här blir det lite mer komplicerat än att säga ”lagen kräver WCAG”.

De konkreta svenska tillgänglighetskraven finns i lagen, förordningen och myndigheternas föreskrifter. Lagen säger också att en produkt eller tjänst som följer en harmoniserad europeisk standard ska förutsättas uppfylla de delar av tillgänglighetskraven som standarden täcker.

För digitala gränssnitt är EN 301 549 den centrala europeiska standarden. Den bygger i stor utsträckning på WCAG.

I september 2026 publicerades EN 301 549 v4.1.1. Den nya versionen bygger på WCAG 2.2 och ersätter WCAG 2.1 som teknisk grund i standarden. Men en ny standard blir inte automatiskt rättslig referens bara för att den har publicerats. För det krävs att EU-kommissionen hänvisar till versionen i Europeiska unionens officiella tidning. Det har ännu inte skett för v4.1.1.

För den som bygger eller förbättrar en tjänst idag finns det ändå ganska lite anledning att sikta på WCAG 2.1. WCAG 2.2 bygger vidare på 2.1, och den nya EN 301 549 visar tydligt vart kraven är på väg.

Vi använder därför WCAG 2.2 AA som praktisk målnivå när vi arbetar med webbgränssnitt.

Om ni inte omfattas

Att ett företag formellt ligger utanför lagen betyder inte nödvändigtvis att tillgänglighet saknar betydelse.

Det märks framför allt för leverantörer. Om er kund omfattas av tillgänglighetskrav kommer den att ställa krav på de gränssnitt, komponenter och tjänster som ni levererar. Detsamma gäller ofta vid offentlig upphandling, där tillgänglighet sedan länge är en del av kraven på digitala tjänster.

Sedan finns den betydligt enklare produktfrågan: människor använder era tjänster på olika sätt. Syn, hörsel, motorik och kognitiv förmåga varierar, permanent eller tillfälligt. Många av de saker som gör en tjänst tillgänglig — tydliga formulär, fungerande tangentbordsnavigering, begripliga felmeddelanden, bra kontraster och korrekt uppmärkning — gör dessutom gränssnittet bättre även för människor som inte använder hjälpmedel.

Det är inte ett särskilt lager som läggs ovanpå en färdig produkt. Det är en del av att bygga gränssnitt ordentligt.

Vad gör vi nu?

Om ni är osäkra på om lagen gäller er börjar ni med två frågor: vad är det för tjänst eller produkt ni tillhandahåller, och är ni ett mikroföretag? För många företag räcker det för att komma ganska långt.

Om verksamheten ligger i en gråzon, till exempel i en koncernstruktur eller där det är oklart vem som juridiskt tillhandahåller tjänsten, bör bedömningen göras av någon med juridisk kompetens. Den här artikeln beskriver hur reglerna är uppbyggda, men är inte juridisk rådgivning.

Vet ni redan att tjänsten omfattas är nästa fråga mer praktisk: hur tillgänglig är den idag?

Det går att få en ganska bra första bild själv. I Så testar du själv om er sajt är tillgänglig går vi igenom sju kontroller som kan göras direkt i webbläsaren.

Vill ni i stället veta var ni står mot kraven och vad som faktiskt behöver göras finns så jobbar vi med tillgänglighet. Vi granskar gränssnittet, dokumenterar problemen så att de går att agera på och kan också hjälpa till att rätta dem.